Nestlé

Jag har börjat läsa Dan Browns Änglar och Demoner. Jag vet inte vad jag tycker ännu, men jag läste under hela min promenad till jobbet imorse.

På sidan 21 i Corgi Books utgåva av Angels and Demons står det "Robert Langdon... ...nursed his ritual insomnia remedy - a mug of steaming Nestlés Quik." Kapitel fyra inleds så här "Robert Langdon's Saab 900S tore out of the...".

"Produktplacering! Produktplacering!" skriker mediedvärgen inuti mitt öra. Men det finns ett annat alternativ, på flera sätt ännu kusligare. I vår värld blir varumärken mer och mer värdeladdade, det är de flesta överens om. Oräkneliga företag baserar sin marknadsföring på sitt varumärke. Det är reklam som handlar om att få oss att förknippa företaget med till exempel familj, vänner, ungdom eller kreativitet istället för gammaldags reklam som går rakt på sak och ägnar reklamutrymmet till att argumentera för konkreta skäl till varför deras produkt är bäst. Vi börjar bli väldigt vana vid det här. Coca Cola osar resor, ungdom och frihet, McDonalds står för familjevärderingar med barnsjukhus och hela videvippen. Grejen är att det har gått så långt att en författare som vill beskriva ett ögonblick så levande som möjligt mycket väl kan ta till ett varumärke, just för att läsaren får en omedelbar känsla av det. När Brown skriver om Langdons varma Nestléshoklad skapas säkerligen en myskänsla i den genomsnittlige amerikanens mage, man känner igen sig och sympatiserar med karaktären, ungefär som om Langdon satt sig ner och ätit lite Marabou mjölkchoklad. Apropå det, vad står det i den svenska utgåvan? Jag antar att man inte "översatt" Nestlé till O'boy?