Jag fyllde år för typ en månad sen. Min älskade gav mig en alldeles egen hemmagjord pinata. Den var full av godis och presenter och hängde från ett träd utanför mitt fönster. Det sa "tjoff" när jag slog på den. Ett mycket tillfredsställande ljud.
En hemmagjord pinata, frambesvord i en lada klibbig av tapetklistrig luft. Varje dag smög Love omkring i naturen runt huset och placerade pinatan på ett nytt Lisa-fritt ställe, då den behövde torka efter senaste lagret klister. Det är kärlek, det.
På kvällen satt vi utomhus med utsikt över hav och raukar och drack vin och åt vidunderligt god mat. Ni kanske märker att jag anstränger mig för att få det att låta så idylliskt och lyckligt som möjligt. Och ändå når jag inte halvvägs.
Hursomhelst. Jag har avlagt ett födelsedagslöfte. Under ett års tid ska jag endast läsa kvinnliga författare. Som med alla löften och förbund hör ett knippe finstilta rader till; kurslitteratur samt böcker jag fått av någon som blir ledsen om jag vägrar läsa presenten undantages. För övrigt är löftet strängt, det kvittar om jag beställt en efterlängtad bok från Bokus eller om jag är mitt inne i annan, böcker är bra på det viset. De kan vänta.
Så här tänkte jag: Ingen tror att män är bättre än kvinnor på att skriva. Att manliga författare har mer att säga eller gör det på ett mer fängslande sätt. Jag har alltid tänkt på författar-yrket som relativt jämställt. Det är det inte. 95 % av mina favoritförfattare är män och jag tror inte det beror på att män skriver bättre än kvinnor. Jag tror det har mycket mer att göra med att 95% av de böcker jag äger är manliga avkommor. Okej, kanske inte 95 %. Jag har inte räknat. Poängen är att sedan jag avlade det något naiva och mycket idealistiska löftet har jag haft problem att hitta något att läsa. Både i min egen bokhylla och i den på Pocketshop. Det brukade ta en stund förut också, jag kan vara kinkig, men nu är urvalet avsevärt begränsat.
Min förhoppning är att det här löftet kommer tvinga mig att bli en mer aktiv läsare, att leta efter bra böcker på andra ställen än pockettoppen. Min förhoppning är att det här begränsande löftet ska leda mig till fantastiska författare, böcker jag kanske aldrig upptäckt i vanliga fall.
I förlängningen kanske fler kvinnor kan skulle bli publicerade om fler gjorde som jag. Jag gillar tanken att använda min egen köpkraft som kvotering.
Ungefär som när man köper miljövänligt tvättmedel.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
3 comments:
Du tror med andra ord att förlagen väljer att trycka böcker efter könet på författaren och inte efter innehållet i boken? Låter hemskt om det skulle vara så! Jag kan dock inte tänka mig att det är så!
:-)
Jag tror att det sällan eller aldrig händer att en förläggare accepterar ett manus för att det är en manlig författare, eller refuserar ett annat för att författaren är kvinnlig. Det är inte så det går till. (Fan vet hur det går till, men kolla in hyllorna i bokhandeln.) Min kvalificerade gissning är att det beror på en kombination av olika saker. Som vanligt är det färre kvinnor som satsar på karrriär, kanske framför allt en karriär som författare ju är en chansning. Kvinnor har kanske barn hemma och lever inte i ett jämställt förhållande där båda parterna har lika del i barnens liv. Allt det där, ni kan det utantill. Sedan så är det ju ett faktum att de flesta i maktposition på företag i Sverige är män och det har också visat sig i många undersökningar att män i högre grad väljer män (både i anställningshänseende och när det gäller produkter). Kvinnor väljer också i högre grad kvinnor. Det beror på att man som regel tycker bäst om det man förstår bäst och kan identifiera sig med. Så. Därför.
Sen kan man ju tycka att eftersom kvinnor i Sverige både läser och köper böcker betydligt mer än män borde kunna påverka förlagen att i högre grad föra fram litteratur av kvinnliga författare, men icke...
Förresten - nu förhastade jag mig. Självklart tenderar kvinnor att välja män de också. I alla fall när de sitter på "rätta" sidan av intervjubordet. Män ger ett mer professionellt och samlat intryck. Inte heller detta är medvetet, det är så de känner bara.
Post a Comment